Vardagsformgivaren Rudolf Steiner. Feel the Spirit! Hilma af Klint, Joseph Beuys, Olafur Eliasson, Jussi Niva, Silja Rantanen, Emma – Esbo moderna konstmuseum till 11.5.2014.
Konstmuseet Emma visar två utställningar som tangerar andlighet och välbefinnande: en stor kulturhistorisk utställning kring Rudolf Steiner och hans arv samt en konstutställning med Hilma af Klints och fyra nutida konstnärers individuella uttryck. Det finns en medveten dialog mellan utställningarna.
Det är första gången man visar Rudolf Steiners (1861–1925) livsverk på detta sätt i Finland. Många av hans skisser och modeller visas för första gången utanför en antroposofisk kontext och filtreras i nutiden.
Det är frågan om en presentation av Steiners tänkande och produktion, hans insatser inom arkitektur, formgivning och scenkonst. Steiners idéer tas fram i över 400 verk: möbler, historiska dokument, film, modeller, konstverk, teckningar och texter. Utställningen är producerad av Vitra Design Museum och har visats i annan tappning i både Wolfsburg och Stuttgart tidigare. Förra sommarens Venedigbiennal tog märk väl också fram Steiners tavelkritsteckningar.
Vardagens alkemi
Man vill så att säga kontextualisera Steiners verk och visa vad som är relevant i hans verk ännu i dag. Steiner behandlade frågor kring ekonomi, sjukvård, skolväsende, näring, miljö och andlighet som vi ännu inte har kunnat lösa. I en tid av allt större efterfrågan på giftfria råvaror, av miljöförstöring och finanskriser är Steiners holistiska livssyn ännu aktuell.
I början av 1910-talet vände han sig till konsten och arkitekturen för han såg att de var bra grogrund att föra hans ideologier och filosofi vidare på, bestämda fält som var tillgängliga för alla.
Steiner visade att vi kan tänka i bilder och strävade bort från allt abstrakt tänkande. Det är alltså ofta frågan om visuella tankar, vilket hans tavelteckningar på utställningen är ett exempel på.
Med finns också en stor modell av Goetheanum-byggnaden i Dornach, två stora färgrum som man kan gå in i och en hel vägg formad av hans över 300 utgivna böcker. Färgrummen, menade han, har en terapeutisk verkan. Färg är alltså inte bara ytan på föremål utan det är frågan om en andlig väg i konsten. Steiners formtänkande utgår från kristallformationer, vilket man kan se i hans arkitekturskisser och i möbeldesign.
Steiners produktion kan även sammankopplas med den samtida jugendstilen och kubismen. Likt kubisterna fascinerades Steiner av kristalliska formationer inte bara för det estetiska utan också för en inneboende energivärld. Steiners design kan även länkas till expressionisternas fragmenterade och dynamiska former. På samma sätt som expressionisterna sökte han efter en mening i tillvaron, efter andlighet.
Möbler som levande varelser
På utställningen redogörs för biodynamisk odling, Waldorf-skolor och ett holistiskt tänkande i fråga om ekonomiska och sociala frågor. Dagens design och arkitektur är överlag mycket fokuserad kring teknologi och är fjärmad från andliga och sociala frågor. Steiner räds inte hela kakan, han tangerar allt från metafysik till naturvetenskap och konst.
Intressant är att nutida arkitektur mer och mer fått ett formspråk som liknar Steiners, det vill säga organiska mjuka former och polygoner. Det finns en längtan bort från det digitala. Försöker vi alltmer se objekt och möbler som levande varelser? Med finns exempelvis nutida designstolar som hänvisar till ben och växtlighet.
Man kan också hitta spår av kritiska aspekter gentemot Steiner i utställningen, även om de inte framstår så bjärt. Till exempel hur pedagogiken tas emot i dagens värld, men också hur Steiners idéer togs emot på hans tid. I och med att Steiner inte särskilde andevärlden och naturvetenskapen har hans verk har alltid omgetts av en hätsk debatt och kritik. Redan i tidningar på 1920-talet kan man hitta ironiska uttalanden om hans ökande popularitet.
Det inre och yttre i samspråk
Fyra nutida konstnärers individuella uttryck visas i dialog med Steiners arv samt med Hilma af Klint (1862–1944), som var en stark föregångare och också påverkad av Steiners läror. af Klint kom vid sextio års ålder att tillbringa alltmer tid i Dornach i Schweiz i kretsarna kring Steiner.
Hilma af Klint visas enskilt i en större sal med 11 målningar och 10 akvareller, främst från Parsifal-serien och sekvenser av den vita och svarta svanen. af Klint är i dag ett världsnamn bland annat tack vare Venedigbiennalen i somras samt den omtalade utställningen på Moderna museet i fjol.
Joseph Beuys (1921–1986) har en självklar plats på utställningen, som den konstnär som klarast yttrat sig som Steinerinfluerad, och som också påverkat nutidskonsten starkast. Efter Beuys död fascinerades man av hur lika hans tavelteckningar var Steiners skisser. I utställningen ingår två videofilmer med Beuys, bland annat klassikern där han 1974 vistades en vecka i ett New York-galleri ensam med en prärievarg.
Silja Rantanen (f. 1955) deltar med en video där hon redogör för Kandinskysfärglära, samt med svartvita målningar och dagboksanteckningar.
Den danske installationskonstnären Olafur Eliasson (f. 1967) vill få människor att känna sig centrerade i sin egen värld via konstgjorda ljusmönster. I utställningen deltar han med en ljusarmatur som sammansmälter fint med museets arkitektur.
Vinklarna i Jussi Nivas (f. 1966) ljusmålningar ger intryck av att väggen bryts utåt eller inåt och föremedlar rörelse. Det handlar om rörelser i tid och rum utan egentlig början, mittpunkt eller ände.
Man kan hävda att Niva och Eliasson står för en mera konkret arkitektur, emedan Rantanens mentala kartor ger uttryck för en meditativ inre värld trots att hon också utgår från arkitektoniska element. Det finns också en tanke i Steiners filosofi att det inre och det yttre ständigt griper in i varandra.
Medan Steinerutställningen är fullproppad, är konstutställningen som är producerad av Emma-museet luftig och meditativ. Man får möjlighet att ventilera och balansera upp allt det späckade om Steiner. Att tänka i färg och form sammanbinder alla konstnärer på utställningen. De visar att allt är i ständig förändring och det inte finns några begränsningar.
Ett starkt tema i utställningsvärlden i dag är frågor kring vad som egentligen är det goda livet, samt andliga teman. Detta är en sprängfylld tappning av livsfrågorna med en kulturhistorisk kartläggning som grund.
Camilla Granbacka
Publicerat i Hufvudstadsbladet 11.3.2014.
konstkontentan 