Sex finalister har nyligen utsetts i Guggenheims arkitekturtävling i Helsingfors. I juni offentliggörs vinnaren, men ännu saknas finansiering och frågetecknen hopar sig.
Det är blygsamt och ekologiskt: med pärtfasader, bränt trä, öppna torg och genomskinlighet. De sex finalisterna i Guggenheimstiftelsens tävling om ett nytt museum i Helsingfors strävar inte efter någon Bilbaoeffekt. Skisserna är hittills svåra att greppa och abstraktionsnivån i flera förslag är hög.
– Gemensamt för alla finalbidrag är en strävan efter att bredda uppfattningen om vad ett museum kan vara. Vi letar efter koncept som man lätt kan utveckla och som har ett mervärde för Helsingfors, säger juryns ordförande, arkitekturprofessorn Mark Wigley.
Wigley menar att juryn strävar efter en design inspirerad av nordiska ideal såsom öppenhet och tillgänglighet. Men hur pass väl lämpar sig dessa bidrag som landmärke för Helsingfors? Många menar att de sex finalisternas tävlingsbidrag inte beaktar stadens behov, kulturella egenvärde och möjligheter, utan är stereotyper som kunde finnas var som helst i världen.
Detta är andra gången som Guggenheimstiftelsen försöker etablera sig i Helsingfors. För två år sedan fick de ett nej i stadsstyrelsen eftersom finansieringen väckte kritik. Sedan dess har stiftelsens ledning fortsatt att aktivt lobba. Helsingfors stadsstyrelse har reserverat en av sina mest värdefulla tomter vid Södra kajen i centrala Helsingfors för museibygget, trots att konkreta innehållsmässiga riktlinjer, finansiering och en egen samling fattas i upplägget.
– Vi utgår från att biljettintäkterna står för driftsutgifterna. Det är ingen omöjlighet, menar Guggenheimchefen Richard Armstrong.
Frågorna för Helsingforsborna blir inte mindre av att flera Guggenheimmuseer har tvingats stänga eller inte blivit av, fastän de tilltänkta städerna har satsat miljoner på att få en egen Bilbaoeffekt – såsom Las Vegas, Berlin, Salzburg, Vilnius, Guadalajara, Rio de Janeiro och Manhattan.
Guggenheim har internationellt också fått mycket kritik för sin expansion i Förenade arabemiraten, på ön Saadiyat Island, med planerad öppning 2017. Human rights watch har kritiserat villkoren för byggnadsarbetarna på ön, eftersom det är lågavlönade migrantarbetare från Asien som bygger upp den luxuösa miljön.
Signalerna från den nya Guggenheimledningen är dock enbart positiv förnyelse, man vill minska på New York-styrningen av Guggenheims internationella verksamhet och är öppen för ett ärligt och konstruktivt samarbete med Helsingfors.
– Helsingfors ska förändra Guggenheim, inte tvärtom. Vi vill aktivt inkludera design och arkitektur i verksamhetsprogrammet, säger Richard Armstrong.
Det finns spekulationer om att Richard Armstrong uttryckligen valdes som ny chef för att återställa det kulturella kapitalet och förtroendet för Guggenheim, vars rykte lidit sedan direktören Thomas Krens ledde Guggenheim likt ett modehus med motorcykelutställningar och varumärkestänkande.
Resebranschen tror att ryska turister skulle flockas kring ett Guggenheimmuseum i Helsingfors. Men många från det finländska kulturetablissemanget befarar att projektet äter upp museimärkta pengar och tar över med bulkkonst, så att framför allt avantgardet får lida.
– Vi vill utgå från de scener nutidskonsten behöver och skapa alternativ till modernistiska ideal där man har ett arkitektoniskt rum som man fyller med konst, säger den finländska bildkonstnären Terike Haapoja, som är verksam i motorganisationen The Next Helsinki.
The Next Helsinki har satts i gång i samarbete med två amerikanska aktörer: Terreform som är ett institut för beständig stadsplanering och organisationen Gulf (Gulf ultra luxury faction), som bland annat har blottat otillbörligheter i Guggenheimmuseets byggande i Abu Dhabi.
Motorganisationen ordnar parallellt med Guggenheim en idétävling som är öppen för alla yrkeskategorier. Bidragen ska föra fram processinriktade alternativ till byggandet på tomten vid Södra kajen.
– Vår tävling utgår starkare från de befintliga strukturerna och stadens och invånarnas behov. Vi vill utveckla kulturella strategier som växer från det specifikt lokala och nutidskonstens behov, säger tävlingens internationella juryordförande, den amerikanske arkitekturprofessorn Michael Sorkin.
Han menar att Helsingfors behöver bli mer internationellt och samarbeta mer internationellt, men måste samtidigt våga skapa något av egen kraft:
– The Next Helsinki vill visa att det finns alternativ till monokulturalism, toppstyrt beslutsfattande och privatisering av offentliga medel.
Sorkin betonar vikten av att förstå och investera i vad som är unikt för Finland medan Haapoja menar att det inte behövs byggas fler rum för konsten i Helsingfors.
– Här finns redan stora, starka institutioner som Kiasma, Tennispalatset och Helsingfors konsthall. Amos Andersons konstmuseum planerar dessutom ett stort nybygge under jorden i centrala Helsingfors med öppning år 2017, säger Terike Haapoja.
Nedskärningar görs på flera museer och många tycker att Guggenheim kan byggas endast på ett villkor, om man hittar privata pengar. Det spekuleras nu i potentiella ryska finansiärer. Bland annat finns det gissningar om att den ryske oligarken Vladimir Potanin, som bland annat äger en nickelfabrik i Finland, och sitter i såväl Guggenheimstiftelsens styrelse som i Eremitagets styrelse, kan tänkas vara en stor finansiär.
Men oligarkers och samlares donationer är inte oproblematiska. Det har visat sig att Guggenheim har ställt ut styrelsemedlemmars och donatorers konstsamlingar, som därmed ökat i värde.
– Vi vill inte se konst på grundval av att verken ägs av någon speciell, utan utställningar som är curerade av proffs och byggs upp kring innovativa och utmanande teman, sammanfattar Terike Haapoja.
Guggenheim Helsingfors.
Den öppna internationella arkitekturtävlingen som Guggenheimstiftelsen arrangerade lockade sammanlagt 1 715 bidrag från 77 olika länder.
De sex finalisterna. Tävlingen är anonym till mars 2015. Man vet vilka finalisterna är men än så länge inte vilket bidrag de står för: AGPS Architecture Ltd (Schweiz, USA), Asif Khan Ltd (Storbritannien), Fake Industries Architectural Agonism (USA, Spanien, Australien), Haas Cook Zemmrich Studio2050 (Tyskland), Moreau Kusunoki Architect (Frankrike) och SMAR Architecture Studio (Spanien, Australien). Finalisterna kan finslipa sina förslag till mars, utgående från tomten som nu reserverats. Vinnaren presenteras i juni och 100 000 euro.
Byggnadens golvyta blir cirka 12 000 kvm, varav 4 000 kvm är utställningslokaler. Tomtens areal är närmare 19 000 kvm.
Museet beräknas kosta 150 miljoner euro, eller upp till 300 miljoner om man räknar med kostnaderna under de första 20 åren för både licens- och driftskostnader. 30 miljoner euro har man hittills fått fram via privata medel.
Opinionsmätningar visar att 75 procent av finländarna motsätter sig ett Guggenheimmuseum som bekostas med skattepengar.
Guggenheim i Bilbao, ritat av Frank Gehry, var stiftelsens första etablering utanför USA.
Guggenheim Helsingfors arkitekturtävling: http://designguggenheimhelsinki.org
The Next Helsinki: http://www.nexthelsinki.org
Camilla Granbacka
Publicerat i Dagens Nyheter 6.1.2015.
konstkontentan 