Christine Schildts Alvar Aalto-hus i Ekenäs, en dryg timme väster om Helsingfors, påminner om ett skepp. Detta passade mycket väl henne och hennes man, konsthistorikern och reseskildraren Göran Schildt, som seglade tillsammans i över tjugofem år. Alvar Aalto planerade Villa Skeppet som en gåva till sina vänner och det blev den sista privatvillan som han ritade.
– Alvar Aalto älskade trappor och han ritade in trappsteg i de flesta hus, även om grunden var platt, säger Christine Schildt när vi tågar upp för de behagliga trätrapporna till det öppna och ljusa vardagsrummet.
Villa Skeppet, som ligger vid en stilla havsvik i småstadsidyllen Ekenäs i Finland, stod klart år 1970 och blev det sista privathus som Alvar Aalto ritade. Han gjorde det som en gåva till sina goda vänner. Fil.dr. Göran Schildt (1917–2009) var en finlandssvensk författare och konsthistoriker, som också verkade som skribent för Svenska Dagbladet. Schildt är kanske mest känd för sina reseskildringar med segelbåten Daphne. Arkitekten Alvar Aalto var en av gästerna på Daphne och deras livslånga vänskap låg till grund för Schildts huvudverk, en tredelad biografi över Aalto.
– Det som förenade dessa två män var att de älskade Medelhavet. Alvar var till exempel med när Göran seglade på Nilen 1952
Vision av fartygsstäv
Christine bor numera huvudsakligen på ön Leros i Grekland, men vistas i Ekenäs kring jul- och sommartid. Villan består av ett vardagsrum, ett sovrum, ett kök och ett arbetsrum. I en utomhusbyggnad finns bastu och gästrum.
– Huset blev måttbeställt för Göran och mig. Till ytan är det ganska litet, men det har allt man behöver.
Ortsborna kom snart att döpa huset till Skeppet, i och med att en del står ut som en kommandobrygga. Både inifrån och utifrån får man visionen av en fartygsstäv.Villa Skeppets arkitektur präglas starkt av de lokala naturförhållandena. Aalto ville inte bygga något staket runt huset, utan lämna fältet öppet ända ner till stranden. På så sätt fick huset sin plats i landskapet, vilket var viktigt.
– Alvar tyckte att det var en bra plats vid vattnet, men eftersom den finns en väg rakt framför huset ansåg han det vara viktigt att vardagsrummet hissades upp. Han satte garaget under, så på det sättet kom vardagsrummet att komma högre upp. Det gör att här kan man leva utan insyn från gatan.
Även om nivåskillnaden mellan gatan och det som skulle bli innergård var endast en och en halv meter lyckades Aalto ändå planera in två trappor i nedre våningen, fyra trappsteg framför ytterdörren och fem inne i hallen. Från hallen leder dessutom trappsteg upp till vardagsrummet. Man kan lugnt påstå att huset trots allt inte kom att sakna det Aalto-kännetecknande trapptemat. I övrigt kan man säga att Villa Skeppet i stort sett är en variant av den bostadstyp Alvar Aalto lanserade i Helsingfors konsthall på trettiotalet under namnet Småbostadsutställning. Gatufasaden har en enkel och stram linje medan trädgårdssidan är mera levande.
Funktionalism förenad med naturen
Vardagsrummets centrala roll i grundplanen och fasaden var en självklarhet från första början. I vardagsrummet väller ljuset in från de stora fönstren och fasadväggen går snett utåt.Taket är gjort av trä och de bastanta bjälkarna påminner om en solfjäder som spänner ut över hela rummet.
Byggnaden är sammankopplad med naturen på flera nivåer; i naturmaterialen, de grova ytorna och i formerna som för tankarna till naturens former och rytmik eller till naturen som en metafor.
– Alvar betonade vikten av gröna växter inomhus – ja allt organiskt. Han ville bryta från det strikt funktionalistiska och föra in böljande trä och varma material.
Redan i hallen möts man av frodigt vildvin som klänger sig upp mot fönstret och i alla delar av huset stortrivs gröna växter. Aalto var humanist, naturen och kulturen såg han som likvärdiga, så anpassningen till omgivningen var central. Han menade att eftersom arkitekturen berör människans alla verksamheter, måste den funktionella arkitekturen vara funktionell ur just mänsklig synvinkel.
Villa Skeppet är harmoniskt inrett med möbler och armaturer designade av Aalto, samt minnen från paret Schildts strapatsrika liv och seglatser i Medelhavet. Mattorna är marockanska. Alla dessa möbler, lampor, mattor och tyger kan man hitta i inredningsfirman Arteks sortiment ännu i dag. Väggarna täcks av konst som de fått av vänner genom åren. Bland annat målningar av Roberto Sambonet och glaskonst av Paolo Venini, båda från Italien.
– Alla föremål i huset associerar väldigt mycket till vårt grekiska liv. Sedan 1965 var Leros vårt permanenta hem, Villa Skeppet blev vår fasta punkt i Finland.
Konstrasterna med antika föremål från Medelhavet och det modernistiska ger ett levande och varmt intryck.
Inga räta vinklar
Alvar Aalto har själv designat spisen i vardagsrummet och han var med när den murades upp och gav order hur den skulle vara.
– Till först ville han att de böljande linjerna skulle nå taket, men när det var väl gjort så var han inte nöjd och då hackades det ned igen och gjordes om.
Allting i huset är handgjort; dörrarna, handtag, skåp och köket. Villa Skeppet är ett unikt helhetskonstverk och det byggdes utan några egentliga räta vinklar. Det innebar att man sedan fick specialrita alla skåp och till och med fönsterkarmar.
– Här finns bara sneda vinklar. Alla bräden måste tillexempel special hyvlas, när vi nu står inför att restaurera vissa delar av huset.
Köket har specialgjorts i teak och för det för Aalto typiska marinblåa kaklet. Köket har en öppenhet så att man kan samtala med gäster vid bordet.
– Köksluckorna kan behändigt nog öppnas från båda sidorna så att man kan ställa in det torkat porslin från ena sidan och ta fram det sedan direkt till bordet från andra sidan.
Den lilla människan i rummet
Aalto ville få fram den lilla människan i rummet. Detta märks bland annat i materialanvändning samt i proportioner. Det känns välkomnande att ta tag i det behagliga dörrhandtaget som formar sig likt en böljande våg när man träder in i huset. Hallen har ett litet kryp in direkt till vänster för ytterkläder, så att inte entrén ska kännas för majestätisk. Det finns japanska drag i sättet att kombinera material, detaljernas utformning, variationen mellan regelbundna och oregelbundna rytmer. Rytmiken i villan påminner om den oregelbundna rytmiken i naturen. Huset utstrålar trots det genomgående harmoni och lugn. Det är en mycket trivsam känsla i huset, det känns inte livlöst. Ljuset var mycket viktigt för Aalto, men också höjdkänsla och luftighet.
– Solen går runt hela huset och ger ljus hela dagen. På morgonen har vi solsken i sovrummet och på eftermiddagen är det en glödande sol i vardagsrummet.
Alvar Aalto byggde privathus åt människor som han kände och därför blir de här husen ett slags porträtt. Man kan gott säga att Aalto har ritat ett personporträtt av Göran Schildt.
– Jag hittar honom i öppenheten, Göran var en mycket öppen person och en mycket varm människa. Hans intellekt var enormt, han var också spontan och generös. Och jag tycker att hela det här huset har en sådan utstrålning.
TEXT: Camilla Granbacka
VILLA SKEPPET
– Ritades år 1969 som hem till konsthistorikern och författaren Göran Schildt (1917–2009) och hans hustru Christine.
– Gjord i en organisk funktionalism utan räta vinklar, förespråkande den lilla människan.
– Aalto byggde helst privathus år människor som han kände och huset är ett slags porträtt av Göran Schildt.
– Huset är ett allkonstverk där allt är handgjort och alla detaljer noga uttänkta.
– Alla lampor och del flesta möbler är Alvar Aaltos. Resten av inredningen är medelhavsinspirerad.
– Det är tänkt att huset inom sinom tid ska bli både ett Medelhavsmuseum och ett Alvar Aalto museum.
FAKTARUTA
ALVAR AALTO (1898-1976)
– Alvar Aalto var en finländsk arkitekt och formgivare.
– Han var banbrytande inom den moderna arkitekturen med sina böljande linjer, fönsterlösa tegelmurar och glasfasader.
– Tog inspiration av jugendstilens dragning till det organiska.
– Strävade att anpassa arkitekturen till den rådande omgivningen.
– Startade med sin fru, formgivaren Aino Aalto år 1935 inredningsfirman Artek.
– Bland hans mest kända byggnader är Villa Mairea och Finlandiahuset i Helsingfors. Det var framför allt Pemars sanatorium (1932) och biblioteket i Viborg (1935) som öppnade den internationella dörren Aalto.
– I Sverige finns tre byggnader av Aalto: Västamanland-Dala Nationshus i Uppsala, en utställningspaviljong i Hedemora samt ett kombinerat affärs- och bostadshus med en fasad i mörkblått kakel i Avesta.
Camilla Granbacka
Publicerat i Gård&Torp, Bevara stilen 8.10.2015.
konstkontentan 