Samlingsutställningen Utopi nu – Berättelse om finsk formgivning, Designmuseet till 31.12.2020.
Även enkla produkter och uppfinningar har påverkat vardagslivet för hela generationer. Designmuseets nya utställning tar ett helhetsgrepp om den finländska designhistorian.
Designmuseets nya samlingsutställning visar att design är ett ständigt föränderligt begrepp. Allt från skogsmaskiner till Iriskeramik presenteras, men nu vill man fokusera på processen och upplevelsen, i stället för att rada upp klassiker.
– Vi vill visa olika sätt att tala om design. Tidigare har det varit mera faktabaserat. Nu vill vi ta fram berättelsen och processen bakom produkten, och berätta hur ett föremål har påverkat en viss tid, som till exempel mobiltelefonen som fick sin början som en utopi, säger Designmuseets amanuens Katarina Siltavuori.
Utställningen i museets första våning är tematiskt indelad. Man har velat satsa på högteknologi, som virtuella världar, rörliga podier och texter. En 180 graders videoprojektion på en vägg presenterar Marimekkos ikoniska klassikermönster och man kan välja sin egen favorit.
– Utställningen ska vara en interaktiv upplevelse. Digitala applikationer gör det möjligt att presentera material som vi inte kunnat visa tidigare.
Aalto-universitetets Media Lab har tillverkat en hel värld i 3D och besökare ges möjlighet att ta på sig digitala glasögon och vandra runt i den finska paviljongen anno 1900 i Paris, med Akseli Gallen-Kallelas nationalromantiska fresker i taket.
– Finlands paviljong var inte den största eller dyraste, men Armas Lindgrens, Herman Gesellius och Eliel Saarinens byggnad blev ändå ett av de mest beundrade objekten på världsutställningen, säger Siltavuori.
I paviljongen kan man hitta bland annat Iriskeramik, men en äkta Irisvas finns också utställd på traditionellt vis i en glasvitrin alldeles bredvid.
Berättelsen bakom
Servicedesignen ges stor plats i utställningen, eftersom mycket av dagens design inte är konkreta objekt utan service. Museet visar bland annat hur barn fått vara med och planera sin skolmatsal, för att förbättra matupplevelsen. Det är frågan om mycket handgripliga saker, som en taklampa i filttyg, som därmed också fungerar som ljuddämpare.
– Vi vill helt enkelt visa hur vi i dag ser design som något mycket mångfasetterat.
– Servicedesignen finns inte direkt i vår samling, men är trots allt en stor del av vår vardag. Det är helt enkelt frågan om lösningar som gör det lättare för oss.
I utställningen presenteras Angry Birds-spelet som nutida design, likasom skogsmaskinen Ponsse, som kategoriseras som servicedesign eftersom den är gjord helt utifrån användarens behov.
I utställningen finns förstås också traditionell produktdesign, men processen och berättelsen bakom betonas. Man får se hur designern Olof Bäckström först snidat den orangefärgade Fiskarssaxen i trä, för att få tag på den rätta känslan.
Fascinerande är att se hur olika en brun Savoy-vas ter sig om den är gjuten i träform på trettiotalet eller i en nutida metallform. Den i trä gjutna är betydligt mer levande och personlig i sitt formspråk och färgen ter sig annorlunda.
Jämställdhet lyfts fram genom manliga designjättars fruar, såsom Rut Bryk och Aino Aalto, medan konstnärskollegor som Kaj Franck och Saara Hopea ställs sida vid sida. Det betonas hur Annika Rimalas och Vuokko Nurmesniemis Tasaraita-trikåer och Jokapoika-skjortor skapade för Marimekko var avsedda för alla människor, oberoende av ålder, kön eller inkomstnivå. Triennalen visas även i detta rum som en betydande plattform för den finska designen.
Ett tvättställ
Det sista rummet framstår som ett slags lagerrum där man ställt fram samlingsobjekt från olika epoker under teman som hopp, välfärd, demokrati, globalisering, konsumtion, jämställdhet, historia, framtid och det finska samhällets brytningsskeden.
Tuomas Markunpoikas 2010-talsstol står i Historia-hyllan, eftersom den har ett historiskt formspråk. Den visar hur även enkla produkter och uppfinningar har påverkat vardagslivet för hela generationer. Såsom en Upo-tvättmaskin från sextiotalet – en av de första robotarna vi haft i våra hem. I sin helhet skildrar utställningen formgivningens väsentliga roll för det finska välfärdssamhällets utveckling. Ett exempel på detta är tvättställ som beställdes till sanatoriet i Pemar i början av 1930-talet för att förbättra hygienen och därmed också patienternas fysiska hälsa på ett avgörande sätt. Även den allmänna trivseln ökade, vilket påverkade alla positivt. En genomgående fråga i utställningen tycks vara hur viktigt är det egentligen att skapa välbefinnande med hjälp av design i dag?
Camilla Granbacka
Publicerat i Hufvudstadsbladet 1.3.2017.
konstkontentan 